n?rmare bekantskap med det medf?rda matf?rr?det. Der slogs l?ger och der utvecklades lif--f?r att torka efter svettbadet--och der lefdes s?, att hade n?gon hygglig menniska kommit der f?rbi, hade hon stannat och--deltagit i v?r m?ltid och sk?ljt ned den med det friska k?llvattnet, blandadt i v?ra b?gare med det antal droppar ur f?ltflaskan, som f?reskrefs af medicine kandidaten.
Efter ett par timmars rast, f?r att undg? den v?rsta solhettan, marscherade vi vidare; dagens m?l var Vonheims folkh?gskola, som ligger alldeles invid v?r v?g, och dit vi fr?n Lillehammer hade tv? mil. M? nu ingen misst?nka mig f?r att listeligen ha tummat resplanen till f?rm?n f?r min och ett par af kamraternas folkh?gskolek?rlek; det var ju en ren h?ndelse, att vi funno hotell Viktoria opassande f?r v?r utrustning; att min ende bekante i den staden ?r bror till n?mde skolas f?rest?ndare, och att jag hade ett bref fr?n den f?rre att aflemna till den senare.
Under de sista kilometerna--i Norge r?kna alla menniskor v?gl?ngden i kilometer, n?r de ej r?kna den i timmar--sporde vi en ung bondkarl: ?Vil de sige os, om vi ere p? rette vejen til Vonheim??
?Ha-ua?--Ja s? _v?gen_, jo den g?r bent frem?, svarade han sedan vi ?fversatt v?r danska p? svenska.
?M? vi s? bede dem om lidt vand?, envisades vi, som lefde i den oskyldiga barnatron, att hela norska folket f?rst?r den danska dialekt, som landets universitet utgifver f?r norska och som st?derna kalla modersm?let.
?Ua?? lj?d det ?ter fr?n de manlige l?pparne. ?Na da vatten! ?r du norska, du??
F?r v?ra ofilologiska ?ron lj?do bygdem?len helt svenskt och l?ngt kraftigare, klangfullare och uttrycksfullare ?n norskdanskan; men vi ha ingen talan i m?lbrytningarna.
De spr?k?fningar, vi under v?gen h?llit med flere personer af allmogeklassen, l?rde oss dock inse n?dv?ndigheten af den fr?n h?gersidan f?rk?ttrade nya regerings?tg?rden att gifva statsanslag ?t n?mde folkh?gskola, f?r att ett femtiotal seminariebildade folkskoll?rare der m? kunna l?ra sig att grammatikaliskt behandla modersm?let, s?dant det talas och f?rst?s af allmogen. Detta kan man kalla att fylla en l?nge k?nd lucka i ett folks bildning.
Med ett femfaldigt hurra! efter r?d och l?genhet, helsade vi Norges rena flagga, som vajade ?fver en vacker granskog till venster i dalg?ngen, och snart helsades vi, som gamla v?nner helsas, i den vackra folkh?gskolan.
Omsorgen att skaffa oss husrum ?fver natten var f?r v?r g?stfrie v?rd ett icke ringa besv?r, ty alla tv?- och enmanss?ngar p? skolan och de n?rmaste g?rdarne voro upptagna; i den f?rra af l?rare och l?rarinnor (skolans nuvarande elever), de senare af sommarg?ster fr?n alla tre br?dralanden samt af st?nkdroppar fr?n den stora nordiska skolm?tesfloden i Kristiania, hvilken redan b?rjat rulla p? jernv?g och b?lja per ?ngb?t mot Norges klippor. ?ndtligen lyckades det dock v?r v?rds personliga bem?danden att f? oss inhysta p? tv? skilda st?llen; v?ra tv? v?gvisande kamrater f?rsvunna f?rst i ett ?ngmejeri och vi tre andra lotsades af v?r outtr?ttlige v?rd en half timmes v?g l?ngre bort till en g?rd, der vi instoppades i ett ofantligt rum, medelst linnev?ggar afdeladt i tre pauluner, med livar sin sparlakans-s?ng, s? hvit, ren och till den grad anst?ndig, att dess ben och f?tter skyldes af breda garneringar. V?ra samveten slogo oss d? vi jemf?rde dem med v?ra korta kjolar. Vi sofvo h?r allt hvad vi f?rm?dde till kl. 7, drucko sedan en f?rsvarlig portion mj?lk och fingo s? en muntlig r?kning, lydande p? 1,50 kr., allts? 50 ?re per hufvud.
I skolan v?ntade oss sedan kaffe och frukost och derefter f?redrag, som ?fven bevistades af de kringboende och kringresande g?sterna. Och hvem kan r? f?r sina b?jelser eller hjelpa att man tr?ffar n?ra bekanta till de v?nner, man mest v?rderar? F?ljderna af dylika of?rutsedda omst?ndigheter ?ro ober?kneliga, h?r ledde de dock endast till en ?fverg?ende skilsmessa emellan oss fem kamrater, i det Ellen och Heggen redan p? eftermiddagen axlade sina renslar och omgjordade sina l?nder med de band som reglerade torn-uren, samt med kompass och karta drogo till s?ters ?over til de h?je fjelde?, medan vi tre andra stannade qvar p? Vonheim till f?ljande dags eftermiddag.
Ett litet stycke fr?n Vonheim, p? h?gra dalsluttningen, ligger Aulstad, Bj?rnstjerne Bj?rnsons vackra g?rd, och der ofvanf?r och p? samma egor ?Solbakken?; icke Synn?ves, utan den norske diktaren Kristoffer Jansons g?rd. Denne senare ?r s? ?de och tom som den pessimistiska verlds?sk?dningen, rutten och fallf?rdig som den, oaktadt b?da h?ra till den nya tidens byggnadskonst. Egaren ?r med sin familj utvandrad till Amerika, m?bler och bohag ?ro ?fven utvandrade; ingen vill k?pa det ?nnu till det yttre s? vackra huset, d? grunden ej kan g? med i k?pet. Icke ens det h?rliga l?get, icke solglans och skogsdoft kunde f?rjaga det sorgliga intryck, man fick af ett bes?k p? den en g?ng s? lifliga ?Solbakken?, som, Bj?rnson till ?ra, uppkallats efter hans kanske mest poetiska ber?ttelse.
Aulstad, Bj?rnsons g?rd, sk?tes af hans sv?ger, och rummen h?lles i ungef?r samma

Continue reading on your phone by scaning this QR Code
Tip: The current page has been bookmarked automatically. If you wish to continue reading later, just open the
Dertz Homepage, and click on the 'continue reading' link at the bottom of the page.