Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige | Page 9

som den tjänat eller gjort sig tjänande, på
textil-, gruf- och maskinindustrien, och likaledes omätbar är dess
lifgifvande inverkan på handel och samfärdsel».
[Anmärkning 10: Z. f. a. Ch. 1904: 1358.]
*Andra organiska ämnen.*
Några af tjärfärgfabrikerna ha efter hand upptagit äfven andra
organiska tillverkningar, såsom farmaceutiska artiklar -- t.o.m. sådana,
hvars tillverkning knappast kan sägas ligga inom den kemiska
teknologiens område, såsom difteriserum o. dyl. -- näringspreparater,
samt de på senare tiden af den stora allmänheten i allt större mängd

konsumerade fotografiska artiklarne.
I fråga om den fabriksmässiga tillverkningen af farmaceutiska artiklar
på vetenskaplig grundval, så torde man kunna säga, att sträfvandena
hittills i allmänhet gått i riktning att isolera och kemiskt identifiera de i
de gamla, kända drogerna befintliga verksamma ämnena, samt sedan
syntetiskt framställa desamma, äfvensom att pröfva deras derivater eller
homologa föreningar, om en eller annan af dessa tilläfventyrs kunde ha
en liknande eller kanske ännu värdefullare terapeutisk verkan.
Konsumtionen af många farmaceutiska produkter är heller icke stabil,
utan ofta, märkvärdigt nog, rent af underkastad en »modets växling».
*Några statistiska data från Tysklands kemiska industri.*
Tysklands kemiska industri i sin helhet omfattade vid början af 1906
enligt »Berufsgenossenschaft»-statistiken[11] 8278 fabrikationer med
188,386 arbetare, hvilka under år 1905 uppburo en lön af sammanlagdt
197,5 millioner mark, motsvarande mark 1048,23 per man. År 1904
utgjorde fabrikationernas antal 8004 med 179,792 arbetare med en
årslön af mark 1019,65.
[Anmärkning 11: Ch. Ind. 1906: 528.]
Totalvärdet af den tyska kemiska industriens årsproduktion för 1903
uppskattades af Caro[12] till 1350 millioner mark.
[Anmärkning 12: Z. f. a. Ch. 1904: 1361.]
Den kemiska produktionen öfvergår alltmer från privatföretag af
vanligen mindre omfång till aktiebolag af oftast betydlig storlek.
Följande tabell visar antalet bolag inom den kemiska industrien, deras
sammanlagda aktiekapital och deras genomsnittsutdelningar under åren
1882-1905.
+----------+-------------+--------------+--------------+ | | | Aktiekapital |
Genomsnitts- | | År | Antal bolag | millioner | utdelning | | | | mark | % |

+----------+-------------+--------------+--------------+ | 1882 | 46 | 88.95 |
12.87 | | 1883 | 49 | 90.44 | 10.12 | | 1884 | 56 | 110.34 | 7.96 | | 1885 | 78
| -- | 6.57 | | 1886 | 82 | 162.54 | 7.17 | | 1887 | 83 | 163.36 | 8.88 | | 1888 |
80 | 165.33 | 9.18 | | 1889 | 85 | 188.20 | 10.62 | | 1890 | 82 | 198.07 |
12.81 | | 1891 | 89 | 212.54 | 11.29 | | 1892 | 89 | 215.23 | 11.92 | | 1893 |
91 | 220.67 | 13.18 | | 1894 | 91 | 224.73 | 13.44 | | 1895 | 95 | 247.93 |
12.71 | | 1896 | 94 | 256.04 | 12.30 | | 1897 | 97 | 268.19 | 12.11 | | 1898 |
103 | 282.10 | 12.69 | | 1899 | 104 | 295.37 | 13.52 | | 1900 | 121 | 348.49
| 12.33 | | 1901 | 120 | 352.65 | 12.30 | | 1902 | 133 | 382.98 | 11.87 | |
1903 | 138 | 393.85 | 12.63 | | 1904 | 143 | 447.85 | 12.9 | | 1905 | 142 |
460.00 | 14.2 | +----------+-------------+--------------+--------------+
De 142 bolagen 1905 hade ett inbetaldt aktiekapital af 460 millioner
mark, 84 mill. mark obligations- och hypotekslån samt 142 mill. mark
reservfonder, hvaraf synes, att deras finansiella position var synnerligen
sund. För 1905 gåfvo de i utdelning tillsammans med obligations- och
hypoteksräntor 69.5 mill. mark. Ungefär 1/3 af dessa bolag ge en
utdelning af mer än 10 %, c:a 1/3 ger 6-10 %, 1/6 1-5 % och c:a 1/6 0
%. Synnerligen påfallande är det obetydliga inflytande »dåliga tider»
utöfvat på den kemiska industriens resultat. Den mot slutet af
1880-talet började stegringen i utdelningen hade i rätt betydlig grad sin
grund i sammanslutningar, hvarigenom i stället för planlös konkurrens
kom en reglering af produktionen.
Följande tabell visar aktiebolagens utdelningar i medeltal under tiden
1880-1900 inom olika industrier, och framgår däraf, att den kemiska
står bland de främsta.
Gummi- industrien 12.31 Porslins- " 12.26 Läder- " 10.60 Kemiska- "
10.49 Glas- " 10.31 Bränneri- " 8.89 Sten- o. jordarts- " 8.12 Metall- "
9.20 Maskin- " 8.21 Elektriska- " 8.38 Pappers- " 9.77 Bryggeri- " 7.97
Kol- " 7.64 Socker- " 7.17 Salt- " 7.76 Järn- " 6.12 Väf- o. spinn- " 6.13
Näringsmedels- " 6.16 Klädes- " 5.94 Kvarn- " 5.88 Trä- " 5.35
Nedanstående tabell visar aktiebolagens genomsnittsutdelningar inom
de olika grenarne af den kemiska industrien. Till kemisk storindusti
räknas uti denna statistik hufvudsakligen soda, kaustikt natron,
svafvelsyra, saltsyra, salpetersyra, natriumsulfat, klorkalk, alun,

aluminiumsulfat, klorkalium och pottaska. Till preparat-industrien
räknas kemisk-tekniska, farmaceutiska, fotografiska och vetenskapliga
preparat.
Ks.ind. = Kemiska storindustrien P.ind. = Preparatindustrien Tf.ind. =
Tjärfärgsindustrien Sä.ind. = Sprängämnesindustrien Ts.ind. =
Tändsticksindustrien Gä.ind. =