Himlauret eller det profetiska ordet

풞
eller det profetiska ordet, by F. Franson

Project Gutenberg's Himlauret eller det profetiska ordet, by F. Franson This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included with this eBook or online at www.gutenberg.net
Title: Himlauret eller det profetiska ordet H?nvisningar. 3 ?fversigtstabeller och 1 diagram
Author: F. Franson
Release Date: May 7, 2005 [EBook #15786]
Language: Swedish
Character set encoding: ISO-8859-1
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK HIMLAURET ***

Produced by David Starner, Torbj?rn Alm and PG Distributed Proofreaders

HIMLAURET ELLER DET PROFETISKA ORDET
H?nvisningar. 3 ?fversigtstabeller och 1 diagram
AF
F. FRANSON
CHICAGO: CHICAGO-BLADETS F?RLAG. 1898.

INNEH?LL:
Sid. F?retal 3 F?RSTA AFDELNINGEN. Domedagen och den sanna beredelsen derf?r 7 ANDRA AFDELNINGEN. Vakna! Vakna! Uppb. 1-5 18 TREDJE AFDELNINGEN. Jordens er?fring begynner. Uppb. 6-7 39 FJERDE AFDELNINGEN. De 70 ?rsveckorna 66 FEMTE AFDELNINGEN. Jordens er?fring forts?ttes. Uppb. 8-9 76 SJETTE AFDELNINGEN. De tusen ?ren, m.m. Uppb. 20 158 SJUNDE AFDELNINGEN. Det nya Jerusalem. Uppb. 20-21 177 ?TTONDE AFDELNINGEN. Efter de tusen ?ren 183 NIONDE AFDELNINGEN. N?r kommer Kristus? 203 TIONDE AFDELNINGEN. Historisk och pr?teristisk tolkning af skrifterna 219 ELFTE AFDELNINGEN. Inv?ndningar mot Guds ords tydliga l?ra, att Herrens ankomst kan intr?ffa n?r som helst 250 TOLFTE AFDELNINGEN. Brudens inbjudning till sin brudgum 266 Slutord 271 Diagram Tre ?fversigtstabeller

F?RETAL.
D? jag f?r ett par tiotal ?r sedan reste omkring med fr?lsningens evangelium i Schweitz, h?nde sig en p?skmorgon, att jag ej hade n?got m?te utsatt, hvarf?r jag begaf mig till en af de reformerta statskyrkorna att h?ra predikan, som ju handlade om Kristi uppst?ndelse. Jag var icke s? s?rskildt intresserad uti hvad jag h?rde, hufvudsakligast p? grund af att jag ej visste, huruvida mannen, som talade, menade Kristi verkliga uppst?ndelse, eller om han endast trodde p? de idéers, de sanningars och den karakters uppst?ndelse uti menskligheten, som Kristus predikade och var i besittning af. Detta s?tt att tolka Kristi uppst?ndelse och andra kristliga sanningar ?r ej ovanligt hvarken i Schweitz eller Tyskland bland de rationalistiske presterna.
Mina tankar lupo s?lunda snart i en annan rigtning. Jag begynte fundera p?, om n?gon ?fverensst?mmelse kunde f?refinnas emellan den tid, Kristus tillbragte p? korset och i grafven till uppst?ndelsen, och Kristi f?rsamlings lidande och uppst?ndelse; detta d? enligt 2 Petr. 3:8, der vi l?sa, att en dag ?r f?r Herren som tusen ?r f?r oss. Min f?rsta tanke blef, att detta ju ej vore m?jligt, d? ju Kristus l?g i jorden tre dagar och tre n?tter. Men vid n?rmare eftertanke blef det snart klart, att ehuru Jesus l?g under en del af alla de tre dygnen, i grafven--hvadan s?lunda uttrycket enligt judiskt f?rest?llningss?tt var ber?ttigadt--var det dock i verkligheten ej fullt tv? dygn fr?n kl. 3 fredagseftermiddagen, d? han nedtogs fr?n korset, till s?ndagsmorgonen. P? f?rsta dygnet l?g han blott tre timmar, fr?n kl. 3 till 6 e.m., d? dygnet enligt judisk ber?kning slutade, och p? tredje dygnet l?g han endast fr?n kl. 6 l?rdags afton till tidigt p?f?ljande morgon. N?r jag kom hem, begynte jag att r?kna: Om en dag ?r = 1,000 ?r, s? ?r en timme (1/24 dels dygn) = 41-2/3 ?r, och s?lunda utg?ra de sex timmarne, Jesus tillbragte p? Golgata, fr?n kl. 9 f.m. ("tredje timmen," Mark. 15:25) till kl. 3 e.m. ("nionde timmen," v. 34), jemt 250 ?r (41-2/3 x 6.) Huru f?rv?nad blef jag ej att finna, att detta ?fverensst?mde precis med den f?rf?ljelsetid af jemt 250 ?r, som ?fvergick Guds f?rsamling fr?n ?r 63, d? aposteln Jakob blef d?dad med sv?rd, till ?r 313, d? kejsar Konstantin antog kristendomen och (alldeles som fordom Josef af Arimatia gjorde med Kristus) nedtog den korsf?stade f?rsamlingen fr?n korset, sedan den varit der 1/4 ?rtusende, liksom Kristus hade varit p? sitt kors 1/4 dygn. Nu blef jag h?gst intresserad att finna ut, huru l?ngt vi s?som Kristi kropp hafva "uppfyllt det, som fattas i Kristi lidande," Kol. 1:24, eller huru l?ngt vi hafva f?ljt v?r fr?lsare mot uppst?ndelsen, enligt samma ber?kning, eller med andra ord, huru n?ra vi ?ro v?r p?skmorgon.
De 63 ?ren innan Jakob blef d?dad (= 1-1/2 timme) och innan f?rsamlingens sv?raste lidanden begynte, fingo motsvara den bespottelse, hudfl?ngning och t?rnekr?ning, som Jesus led, innan han blef korsf?st, och jag fann s?, att f?rsamlingen, Kristi kropp, hade f?ljt sitt hufvud tills efter kl. 1/2 5 p?skmorgonen. F?r att nu taga detta ?r, 1897, till ?ndpunkt vid ber?kningen, se vi, att fr?n ?r 313 till 1897 ?r 1584 ?r, hvilken tid, omsatt i himmelska timmar, utg?r just omkring 38, och att s?lunda det himmelska uret visar kl. 5 p?skmorgonen.
N?r uppstod Jesus?
Matteus s?ger "i gryningen," Markus "mycket bittida, d? solen gick upp," Lukas "mycket bittida" och Johannes "tidigt p? morgonen." Det synes s?lunda, som om v?r uppst?ndelse ej borde vara s? l?ngt borta!
Uti Os. 5:15 s?ger Herren om