Elias Lönnrot

August Ahlqvist

Elias L?nnrot, by August Ahlqvist

The Project Gutenberg EBook of Elias L?nnrot, by August Ahlqvist This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included with this eBook or online at www.gutenberg.org
Title: Elias L?nnrot Biografiskt utkast
Author: August Ahlqvist
Release Date: July 23, 2007 [EBook #22122]
Language: Swedish
Character set encoding: ISO-8859-1
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ELIAS L?NNROT ***

Produced by Tapio Riikonen

ELIAS L?NNROT
Biografiskt utkast
Af
AUG. AHLQVIST
G. W. Edlund, Helsingfors, 1884.

Till l?saren.
Detta utkast till en lefnadsteckning har uppst?tt af det minnestal, f?rf. h?ll vid den sorgefest, hvilken det finska universitetet d. 13 maj 1884 firade f?r att hedra den store h?dang?ngnes minne. Allt, hvad talaren vid detta tillf?lle yttrade, ?terfinnes i detta h?fte och derut?fver har tillkommit ?tskilligt, n?stan lika mycket som festtalet, af s?dant, som skrifvits b?de f?re och efter festen. N?gra mindre betydande uppgifter hafva dessutom hemtats ur det minnestal af prof. S. G. Elmgren, hvilket denne p? svenska h?ll vid Finska Vetenskapssocietetens ?rsh?gtid d. 29 april och senare utgifvit af trycket.
I f?rv?ntan p? en mera omfattande lefnadsskildring torde den finska allm?nheten l?ta denna konturteckning f? g?lla f?r hvad hon ocks? endast ?r, en f?rsta, blott f?r den n?rmaste framtiden gjord flyktig framst?llning af Elias L?nnrots verk och personlighet.
Helsingfors i juni 1884.

TILL ELIAS L?NNROTS MINNE.
Elias L?nnrots lefnadsdag ?r afslutad. Den var l?ng, men hade den varit ?n aldrig s? l?ng, skulle vi likv?l ?nskat, att den r?ckt ?nnu l?ngre: s? k?r var han oss, s? sv?rt hade vi att t?nka oss skilsmessan fr?n honom. Men det tillkom ej oss att best?mma hans lifsl?ngd, och vi mottaga med ?dmjukhet den Allsm?ktiges domslut. Vi sakna honom, men klaga ej. Vi ?ro nedst?mda, men s?rja ej. Vi ?ro bedr?fvade, men knota ej. Vi tacka Gud, som l?tit en s? rikt beg?fvad, s? ?del och s? k?rleksfull man f?das till ett barn af det finska folket och unnat honom ett s? l?ngt, verksamt lif till v?rt b?sta. Lika litet som den enskilde individen, lefver ett folk af br?d allena. Redan den unge konung Salomo bad i forntiden, att Herren ville f?rl?na honom icke rikedom och verldsliga egodelar, utan "ett f?rst?ndigt hjerta". F?rst?nd och snille ?ro i v?r tid likas? n?dv?ndiga som i Salomos dagar och ?fven likas? s?llsynta; de ?ro den st?rsta g?fva, den enskilde och genom honom hela hans folk kan erh?lla. Lyckligt det folk, som till siare och skalder egt m?n, s?dane som Runeberg och L?nnrot!
Liksom Runebergs, s? var L?nnrots lefnadslopp i yttre afseende f?ga skiftesrikt. Han f?ddes i ett torftigt hem,[1] sattes i skola, led brist men vann kunskaper, blef student, lifn?rde sig med konditionerande, aflade sina l?rdomsprof p? ett tillfredsst?llande, om ocks? icke lysande s?tt, fick tjenst och sk?tte den otadeligt. Se der n?stan alltsammans! F?r att vara ett lif, tillh?rigt folkets st?rste man, vore v?l detta p? f?rv?nande h?ndelser, halsbrytande f?retag och stormiga sj?lsskakningar blottade lefnadslopp att anses temligen fattigt, s?vida ej denne hjeltes bragder varit af andlig art, af den art som manar minnestecknaren att f?r sin framst?llning s?ka det intressev?ckande p? helt andra omr?den ?n de nyssomn?mda.
Vid tidpunkten f?r L?nnrots f?rsta upptr?dande p? den fosterl?ndska literaturens mark, d.v.s. ?r 1830 eller ett par ?r tidigare, var finska spr?ket s? f?ga uppodladt, att det nuvarande sl?gtet v?l knappast f?rm?r g?ra sig n?gon f?rest?llning om dess liter?ra armod och dess ringa betydelse f?r samh?llslifvet. Bibel?fvers?ttningen ober?knad, bestod den finska literaturen d? f?r tiden af psalmboken, ett par predikosamlingar. "Sionin virret" ("Zionss?nger"), "Hunajan pisarat" ("Honungsdroppar"), "Ilolaulu Jesuksesta" ("Gl?djes?ng om Jesus") och n?gra andra skrifter af samma slag. N?got annat ?n andlig literatur fans knapt till namnet. S?lunda existerade icke n?got historiskt arbete utom "Ajantiedot" (den korta kr?nikan fr?mst i psalmboken), icke n?gon resebeskrifning utom Bunyans "Kristityn vaellus" ("En kristens resa"), icke n?got arbete af politiskt inneh?ll utom "Europan valdakundain tasavoiman vaarasta",[2] icke n?got naturvetenskapligt arbete utom Frosteri "Hy?dyllinen huvitus luomisen t?ist?" ("Nyttigt tidsf?rdrif om skapelsens verk"), icke n?got dramatiskt verk utom "H?ga visan" och intet modernt skaldf?rs?k utom "Arkkiveisut" (godtk?psvisor). Lagboken var visserligen ?fversatt till finskan, om ocks? mycket otillfredsst?llande, och derut?fver ?fversattes v?l ?fven en del f?rfattningar; men i embetsv?g anv?ndes finskan endast i debetsedlarna och de grekisk-ortodoxe presternas prestbetyg. Undervisning p? finska meddelades endast vid l?sf?rh?r och i skriftskolan, och af l?rob?cker funnos endast abc-boken och katekesen. Den enda ledningen i r?kenkonsten erbj?d den i abc-boken intagna multiplikationstabellen, och f?rst ?r 1839 utgaf just L?nnrot i sin "Mehil?inen" den f?rsta metodiskt uppst?lda anvisning f?r "de fyra vanligaste r?knes?tten". Geografins f?rsta grunder offentliggjorde v. Becker i sin veckotidning "Turun Wiikkosanomat", och den f?rsta karta med ortnamn p? finska var en liten, plumpt gjord, i Stockholm tryckt s?dan ?fver Europa, som utdelades med andra ?rg?ngen af detta blad. Tidningar hade ingen dristat sig att utgifva, allt
Continue reading on your phone by scaning this QR Code

 / 19
Tip: The current page has been bookmarked automatically. If you wish to continue reading later, just open the Dertz Homepage, and click on the 'continue reading' link at the bottom of the page.